Bunden eller rörlig boränta – Hur bör man agera?
Ingela Gabrielsson, privatekonom
I samband med den senaste sänkningen av styrräntan, som också påverkade bankernas boräntor, flaggade Riksbanken för att styrräntan nu kommer att ligga oförändrad fram till årsskiftet. Men mediedebatten har visat att inte alla tror på det scenariot. Många tror på ytterligare sänkningar fram till årsskiftet.
Med tanke på debatten, hur bör man tänka som privatperson?
Man måste alltid utgå från sin egen situation och se sin ekonomi som en helhet. Men just nu är den två-åriga bundna räntan lägre än 3-månadersräntan, och då är det ett bra alternativ om man tänker sig att bo kvar under den perioden.
Finns det någon bra fördelning mellan bundet och rörligt som skulle kunna vara lämplig just i nuläget?
Många väljer att ha flera olika bindningstider och det ger ju ett större handlingsutrymme. En mix av 3-månaders rörlig ränta och en två-årig bunden ränta kan vara ett utmärkt alternativ. Planerar man att behålla sitt nuvarande boende en längre tid kan man också satsa på en längre bunden ränta.
Hur ser rekommendationen ut på längre sikt?
Framtiden är alltid oviss och vi vet att det ekonomiska läget kan svänga snabbt. Dagsaktuell statistik från Arbetsförmedlingen visar att antalet varsel nu ökar och en högre arbetslöshet talar för fler räntesänkningar. Men det är svårt att som bolåntagare träffa exakt rätt vare sig räntorna går upp eller ned. För en trygg boendeekonomi skulle jag förespråka bundna räntor, eller en mix av bundna räntor och 3-månadersräntan.
