Jamåhonleva, avsnitt 24 av 57
De drack ur det som fanns i glasen. Och det var fortfarande skönt i bröstet. Men Grens fyllde inte på igen. Han hade lärt sig att kemiskt goda känslor bytte skepnad när människor minst anade det. – Klockan är tre. Jag går tillbaka ut på balkongen en stund. Passa på att studera mina papper, Hoffmann.
